Ingen gottgörelse för oklarheter i däcktest i avsaknad av bevis

I fallen, som nämnden avgjort i plenum, krävde konsumenterna gottgörelse av däcktillverkaren. De uppgav att de hade köpt däck på basis av resultat i däcktest och fått en sämre produkt än testresultaten visade. Enligt en nyhet i Kauppalehti som konsumenterna citerade hade däcktillverkaren åren 2005–2014 levererat bättre däck till däcktesten än till försäljning. I sin marknadsföring hade däcktillverkaren uppgett att däcken klarat sig bra i testen och på så sätt enligt konsumenterna lockat till att köpa produkterna i strid med fakta.

Däcktillverkaren ansåg att de däck som konsumenterna köpt var felfria. Marknadsföringen hade inte innehållit felaktiga eller vilseledande uppgifter. Konsumenterna uppgav inte i sina begäran om avgörande vilket det påstått felaktiga material var som köpbesluten hade grundat sig på och vilket det påstådda felet var eller när det hade upptäckts. Konsumenterna hade fått samma produkt som de på basis av sitt köpbeslut skäligen hade kunnat förutsätta sig.

Nämnden begärde utlåtanden i ärendet av vissa biltidskrifter som gjort däcktest. Tidskrifternas utredningar stödde inte konsumenternas påstående om manipulation. Nämnden konstaterade emellertid att däcktillverkaren enligt tidningsuppgifter som konsumenterna lämnat in hade medgett att det hade förekommit testmanipulation, men situationen hade sedermera rättats till. Nämnden kände också till att tillverkaren i sitt pressmeddelande med anledning av tidningsuppgifterna hade beklagat sitt tidigare handlande.

Nämnden ansåg att manipulering av testresultat som används vid marknadsföring är mycket klandervärt med tanke på konsumenternas tillgång till information och möjligheter att välja rätt. Konsumenten bedömer däckens egenskaper och jämför produkter speciellt utgående från testresultat. Klandervärdheten ökar i och med att däcken är en faktor som har en betydande inverkan på trafiksäkerheten.

Om ansvaret för fel konstaterade nämnden att däcktillverkaren kan vara ansvarig för skada som konsumenten lider, om tillverkaren har levererat sådana däck för test som har någon betydande egenskap som har varit bättre än motsvarande egenskap hos däck som samtidigt funnits till salu. Då härstammar den felaktiga uppgiften i praktiken från tillverkaren. Bevisbördan för informationsfel och dess inverkan på ett enskilt köp ligger på konsumenten.

I de behandlade fallen hade konsumenterna inte visat var och när de hade fått information som de betraktade som felaktig innan de hade köpt däcken. Sålunda hade de inte heller visat att de före däckköpet hade fått sådan information om däckens kvalitet och egenskaper som bör betraktas som felaktig och som härstammade från tillverkaren och hade inverkat på köpet.

Enbart det att ett felaktigt testförfarande allmänt taget kan ha gett konsumenterna en alltför positiv bild av egenskaperna hos tillverkarens däck innebar enligt nämnden inte att de däck som konsumenterna köpt var felaktiga. Utredningen visade inte heller att kvaliteten hos de däck som konsumenterna köpte i övrigt var sämre än konsumenterna hade grundad anledning att förutsätta. Därför rekommenderade nämnden ingen gottgörelse.