Resa till thailand. Flodvågskatastrofen i asien. Var det fråga om avbrytande av resan enligt lagen om paketresor. Rättsinnehavarnas rätt till återbetalning av priset.

Diaarinumero: 1222/35/06
Antopäivä: 07.11.2006

Det är fråga om huruvida rättsinnehavarna efter resenärer som omkom i flodvågskatastrofen i Thailand har rätt till gottgörelse för den resterande delen av den avbrutna resan på motsvarande sätt som resenärer som överlevde.

Yrkanden

NN:s dödsbo yrkar 2 952,15 euro i gottgörelse utöver den gottgörelse som resebyrån (RB) redan tidigare har betalat.

Konsumenten (K) köpte en resa till Thailand för fem personer av RB till ett totalt pris på 8 233 euro. Den planerade tiden för resan var 21.12.2004-5.1.2005. Resan avbröts 26.12.2004 på grund av flodvågskakastrofen i Asien. K:s make och son omkom i katastrofen.

RB har återbetalat priset för resan för tiden efter avbrytandet för de överlevande resenärernas del. För de omkomna resenärernas del har endast priset på returflyget återbetalats. Varken de omkomna eller de överlevande kan anses ha utnyttjat de tjänster som skulle ingå i resan efter 26.12.2004. I lagen om paketresor finns ingen bestämmelse om att återbetalningen endast gäller överlevande resenärer. Sålunda kan gottgörelsen inte endast gälla en del av resenärerna, utan den bör likvrdigt gälla även de omkomna.

Bemötande

RB konstaterar att företaget har följt 12 § 2 mom. i lagen om paketresor vid beräkningen av gottgörelser till kunder som drabbades av flodvågskatastrofen. I fråga om andra än saknade resenärer har RB återbetalat den del av priset som motsvarar de tjänster som resenärerna inte erhållit. För saknade eller omkomna kunders del har den del av priset återbetalats som RB inte har behövt betala till sina underleverantörer. I familjen K:s fall utgjordes denna del av returresans värde, dvs. 480 euro per person. Bolaget konstaterar att det inte har gagnats ekonomiskt av sitt ersättningsbeslut.

Motivering till avgörandet

Flodvågskatastrofen i Thailand var en sådan naturkatastrof som avses i 12 § i lagen om paketresor och som ger researrangören rätt att avbryta en påbörjad resa, om ett sådant oöverstigligt hinder uppstår under resan. Då skall arrangören till resenären återbetala den del av resans pris som motsvarar de tjänster som denne inte erhållit.

I lagen om paketresor finns ingen uttrycklig bestämmelse om huruvida rättsinnehavarna efter en resenär som omkommit i en naturkatastrof har rätt till återbetalning av priset enligt 12 § i lagen om paketresor.

I regeringens proposition med förslag till lag om paketresor (237/1992 rd) konstateras: "Om resan avbryts eller programmet för resan ändras får researrangören behålla det som resenären betalat endast till den del som avtalet har fullgjorts. Enligt momentet skall arrangören utan dröjsmål efter resans slut till resenären återbetala den del av resans pris som motsvarar de tjänster som denne inte erhållit. Om resenären inte erhåller andra avtalade tjänster, t.ex. måltider, studiebesök eller avtalad inkvarteringen, skall en motsvarande del av priset återbetalas. Arrangören skall vid behov kunna framställa en utredning om hur priset för ifrågavarande tjänst bestäms. "

Vid avbrytande av en resa är det i sak fråga om att researrangören häver avtalet när det har visat sig övermäktigt för honom att på avtalat sätt fullgöra sin prestationsskyldighet. Skyldigheten att återbetala den del av priset som motsvarar de tjänster som kunden inte erhållit grundar sig uttryckligen på att researrangören inte kan hålla avtalet på grund av ett oöverstigligt hinder. Däremot är det vid bedömningen av researrangörens återbetalningsskyldighet utgående från 12 § i lagen om paketresor inte motiverat att fästa avseende vid att resenären inte heller hade möjlighet att utnyttja tjänsterna för att han omkom till följd av den naturkatastrof som hävningen av avtalet grundar sig på. Tvärtom tyder 12 § i lagen om paketresor på att resenären ansvarar för den del av resans pris som motsvarar de tjänster resenären inte erhållit i situationer som avses i paragrafen oberoende av om resenären faktiskt hade möjlighet att utnyttja den del av tjänsten som uteblev. Enligt nämndens uppfattning kan det inte heller anföras några sakliga skäl till att bedöma researrangörens återbetalningsskyldighet på olika sätt beroende på om resenären omkommer i den naturkatastrof till följd av vilken researrangörens prestationsskyldighet avbryts eller om han överlever. Sålunda är det konsekvent att researrangören i situationer som avses i 12 § lagen om paketresor till följd av avbrytande av resan är skyldig att återbetala priset till den del researrangören inte fullgör sina avtalsenliga skyldigheter oberoende av om resenären hade en möjlighet att ta emot även den delen av tjänsten. Rätten till återbetalning överförs då på grund av resenärens frånfälle till hans rättsinnehavare. Självfallet gäller 12 § i lagen om paketresor inte situationer, där en resenär omkommer av någon annan orsak än de som nämns i lagbestämmelsen. Nämnden anser att lagen om paketresor på ovan nämnda grunder skall tolkas så att 12 § 3 mom. även är tillämpligt på resenärer som omkommit. Sålunda är rättsinnehavarna efter resenären berättigade till återbetalning enligt 3 mom., om resenären har omkommit i den naturkatastrof till följd av vilken resan avbrutits.

RB har gottgjort dödsbona efter de omkomna resenärerna endast med den del av resans pris som företaget inte har behövt betala till sina underleverantörer. Sålunda anser nämnden att gottgörelsen inte har skett på det sätt som förutsätts i 12 § 3 mom. i lagen om paketresor.

Det totala priset för resan var 2 168 euro för NN:s del och

2 126 euro för sons del. Nämnden anser att resan skulle pågå i sammanlagt 15 dygn, varav 11 dygn inte utnyttjades på grund av att resan avbröts. Sålunda blir den del som skall gottgöras för den förstnämnda resenärens del 1 590 euro och för den sistnämnda resenärens del 1 559 euro, sammanlagt 3 149 euro. Av detta belopp har 960 euro gottgjorts tidigare. Skillnaden är

2 189 euro.

Rekommendation

Konsumentklagonämnden rekommenderar att RB till NN:s dödsbo återbetalar ytterligare 2 189 euro.

Beslutet var enhälligt.

 
Julkaistu 7.11.2006